moodle/lang/sv/help/surveys.html

<P ALIGN=CENTER><B>Tillg<EFBFBD>ngliga enk<6E>ter</B></P>

<P>F<EFBFBD>r n<>rvarande erbjuder Moodle endast specifika typer av enk<6E>ter
   (framtida versioner kommer att l<>ta dig skapa egna).</P>

<P>De tillg<6C>ngliga enk<6E>terna har valts f<>r att vara s<>rskilt anv<6E>ndbara
   vid utv<74>rdering av distanskurser online som har en konstruktivistisk
   pedagogik. De <20>r anv<6E>ndbara f<>r att identifiera vissa tendenser
   som h<>nder mellan dina deltagare.

(F<>r en artikel d<>r dessa anv<6E>nds i en detaljerad analys, se:
<A TARGET=paper HREF="http://dougiamas.com/writing/herdsa2002">http://dougiamas.com/writing/herdsa2002</A>)</P>

<HR>
<P><B>COLLES - Constructivist On-Line Learning Environment Survey
      (enk<6E>t f<>r konstruktivistisk online-inl<6E>rningsmilj<6C>)</B></P>
<ul>
  <p>COLLES omfattar ekonomiskt 24 p<>st<73>enden grupperade i sex skalor,
     vilka var och en hj<68>lper oss att adressera en nyckelfr<66>ga om kvaliteten
     p<> online-inl<6E>rningsmilj<6C>n: </p>

<table BORDER="0" CELLSPACING="10" CELLPADDING="10">
  <tr>
    <td valign=top>Relevans</td>
    <td>Hur relevant <20>r online-l<>rande f<>r studenternas yrkesut<75>vning?
    </td>
  </tr>
  <tr>
    <td valign=top>Reflektion</td>
    <td>Stimulerar online-l<>rande stundenternas kritiska reflektiva t<>nkande?
    </td>
  </tr>
  <tr>
    <td valign=top>Interaktivitet</td>
    <td>I vilken utstr<74>ckning engagerar sig studenterna online i
        en rik fostrande dialog?
    </td>
  </tr>
  <tr>
    <td valign=top>Handledarst<EFBFBD>d</td>
    <td>Hur v<>l st<73>djer handledare stundenter att delta i online-inl<6E>rande?
    </td>
  </tr>
  <tr>
    <td valign=top>Kamratst<EFBFBD>d</td>
    <td>Ges sensitivt och uppmuntrande st<73>d online av studentkamrater?
    </td>
  </tr>
  <tr>
    <td valign=top>Tolkning</td>
    <td>Nyttjar studenter och handledare v<>l varandras online-kommunikationer?</td>
  </tr>
</table>

  <p>Bakom den dynamiska synen p<> l<>rande finns en ny teori f<>r vetande:
     social konstruktivism, som portr<74>tterar den l<>rande som aktivt
     begreppsformulerande inom en socialt interaktiv inl<6E>rningsmilj<6C>.
     Social konstruktivism <20>r en epistemologi, eller s<>tt att veta, i vilket
     de l<>rande samarbetar reflektivt f<>r att samkonstruera ny f<>rst<73>else,
     speciellt i kontexten av <20>msesidig efterforskning grundad i egna personliga
     erfarenheter.</p>

  <p>Centralt f<>r detta samarbete <20>r utvecklandet av studenternas kommunikativa
     kompetens, dvs. f<>rm<72>ga att engagera sig i den <20>ppna och kritiska diskursen
     hos b<>de l<>rare och studentkamrater.  Denna diskurs karakt<6B>riseras genom
     en stark orientering att konstruera <20>msesidig f<>rst<73>else,
     och en kritisk attityd att unders<72>ka underliggande antaganden.</p>

  <p>COLLES har designats f<>r att l<>ta dig <20>vervaka i vilken utstr<74>ckning
     du har m<>jlighet att nyttja den interaktiva kapaciteten hos webben
     (World Wide Web) f<>r att engagera studenterna i dynamiskt l<>rande.</p>

<P>
(Denna information har anpassats fr<66>n COLLES-sidorna.  Du kan l<>ra dig mer om
COLLES och f<>rfattarna till det fr<66>n:
<A TARGET=paper HREF="http://surveylearning.com/colles/">http://surveylearning.com/colles/</A>)</P>
</UL>


<HR>
<P><B>ATTLS - Attitudes to Thinking and Learning Survey
      (enk<6E>t f<>r attityder till t<>nkande och l<>rande) </B></P>
<UL>

<P>Teorin f<>r 'v<>gar till vetande', ursprungligen fr<66>n k<>nsforskning
   (Belenky et al., 1986), ger oss ett enk<6E>tverktyg f<>r att unders<72>ka kvaliteten
   p<> en diskurs i en samarbetande milj<6C>.

<P>Enk<EFBFBD>ten f<>r attityder till t<>nkande och l<>rande
   (The Attitudes Towards Thinking and Learning Survey, ATTLS)
   <20>r ett instrument utvecklat av Galotti et al. (1999) f<>r att m<>ta
   i vilken utstr<74>ckning en person <20>r 'f<>rbundet vetande' (CK) eller
   'separat vetande' (SK).

<P>M<EFBFBD>nniskor med h<>gre CK-po<70>ng tenderar att finna inl<6E>rning mer angen<65>mt, och
   <20>r ofta mer samarbetsvilliga, inl<6E>rningen naturligt passande och mer villiga
   att bygga p<> andras id<69>er, medan de som har h<>gre SK-po<70>ng tenderar att
   inta en mer kritisk och argumentativ inst<73>llning till inl<6E>rning.

<P>Studier har visat att dessa tv<74> inl<6E>rningsstilar <20>r oberoende av varandra
   (Galotti et al., 1999; Galotti et al., 2001). Dessutom <20>r de endast en
   <20>terspegling av inl<6E>rningsattityder, inte inl<6E>rningskapacitet eller
   intellektuell kraft.

<P><I>Belenky, M. F., Clinchy, B. M., Goldberger, N. R., & Tarule, J. M. (1986).
      Women's Ways of Knowing: The Development of Self, Voice, and Mind.
      New York: Basic Books, Inc. </I></P>

<P><I>Galotti, K. M., Clinchy, B. M., Ainsworth, K., Lavin, B., & Mansfield, A. F.
      (1999). A New Way of Assessing Ways of Knowing: The Attitudes Towards
      Thinking and Learning Survey (ATTLS). Sex Roles, 40(9/10), 745-766.</I></P>

<P><I>Galotti, K. M., Reimer, R. L., & Drebus, D. W. (2001). Ways of knowing as
      learning styles: Learning MAGIC with a partner. Sex Roles, 44(7/8), 419-436.</I></P>


</UL>