moodle/lang/sv/LAESMIG.txt

179 lines
11 KiB
Plaintext

Log för redigering och komplettering av språkpaketet för svenska i Moodle
version 2.0 , 2003-11-03
Anders Berggren anders@ikt-pedagogen.se
Senaste nytt:
Översättningen är ännu inte komplett. Alla de strängar som hittills
(t o m 2003-11-03) finns i php-filerna är översatta med undantag för strängarna till modulen 'Library-add-on'.
Alla hjälpfiler till standardmodulerna samt till Ray Kingdons utvecklingsmodul 'Dialog', Williams Castillos utvecklingsmodul 'Ord- och begreppslista och Russell J. Jungwirths utvecklingsmodul 'Närvaro' är översatta.
Hjälpfilerna till Ray Kingdons utvecklingsmoduler 'Övningsuppgift', 'Workshop' och 'Uppgifter som betygssätts på "peer"-nivå' finns med i denna version av språkpaketet men de är ännu inte översatta.
Min avsikt är att översätta all dokumentation av Moodle till svenska och att därefter underhålla översättningen.
Några principer
Jag har (åtminstone försökt att) konsekvent använda (ibland bytt ut) begreppen i den nedanstående tabellerna. Vissa val kan man kan ha olika uppfattningar om. "alt" betyder ett alternativt begrepp som vore möjligt eller är bortbytt. Det jag föreslår är i regel vilken betydelse ordet ska ha i det här sammanhanget, vilken ibland skiljer sig från ordets mer allmänt kända betydelse. Ibland har jag använt flera svenska ord som översättning av ett engelskt begrepp. Sedan har jag valt vilket svenskt jag ska använda beroende på sammanhanget. Ibland har jag översatt ett engelskt begrepp med ett flerfaldigt svenskt begrepp (ex bedömning/värdering/betygssättning).
Inte perfekt...
Detta är ett pågående arbete. Jag förväntar mig inte att alla ska samtycka om de val jag gör. Utmana mig gärna - om Du har rimliga argument så lyssnar jag och ändrar - om inte så får Du kanske svar på tal. Resultatet gör inte heller anspråk på att vara "perfekt". Ibland förstår jag inte det rent tekniska fullt ut och ibland har jag inte helt klart för mig hur modulen fungerar. I sådana fall är jag tacksam om Du kan hjälpa mig att klara ut begreppen. Ibland är det helt enkelt ett för stort avstånd mellan de två språken. Då blir det otymplig "svengelska"...
Allmänt
Eng Svenska
Action handling
Assignment uppgift
Choice opinionsundersökning
Creator kursutvecklare
current 1 aktuell
deadline stoppdatum/tid
disable avaktivera
default standardval/värde (förvald inställning
discussion diskussionsämne
download ladda ner
email 2 e-post
enable aktivera
entry bidrag
existing befintlig
insert lägga in
option val(möjlighet)/alternativ
feedback 3 återkoppling
post 4 (göra) inlägg
profile personlig profil
student 5 student/elev/deltagare/lärande
submission inlämning/inskickat bidrag
view (verb) visa
1 "current" = aktuell alt. nuvarande
2 "email" I nusvenskan används de engelska "email", "e-mail" och "mail" parallellt med "epost", "e-postmeddelande" och t o m "e-brev". "Post", "meddelande" och "brev" är ju inte riktigt samma sak eller hur?
"e-post" är kort, svenskt och sanktionerat av Svenska Akademiens Ordlista. Deras bedömningar utgår i hög grad från hur pass vanligt förekommande de olika varianterna är.
3 "feedback" = återkoppling - det är ett svenskt ord som tyvärr inte fungerar
så bra i plural och det är inte glasklart vad det betyder... "feedback"
används ofta även på svenska men det låter "svengelskt" och det
känns oklart semantiskt (till sin betydelse).
4 "grade"= bedöma/värdera/betygsätta (verb)
värdering (substantiv) alt. bedömning, omdöme, betyg
Vad som är den egentliga skillnaden mellan "grade" och "assess" på
engelska är jag osäker på: Är det någon som vet mera?
4 "post" = göra inlägg (verb) alt. postning (låter inte så svenskt)
inlägg (subst)
6 "Student" är ett etablerat begrepp på svenska , men det är även
"studerande", "deltagare" och "elev". Dessa begrepp är inte synonyma.
De används med delvis olika betydelse i olika sammanhang. Tyvärr är
"Lärande" en osmidig substantivform på svenska, till skillnad från t ex
engelskans "Learner". "Lärande" har emellertid en mer generell betydelse
än övriga svenska uttryck. Dessutom speglar det bättre Göteborgsskolans
(F. Marton m fl) pedagogiska ansats med dess inriktning mot fenomeno-
grafi.
Glossary module
agree 1 godkänn/a/ - acceptera
accumulative sammanräknat
add (verb) lägg/a till
already in phase redan påbörjat
amend ändra/rätta/utveckla
entry bidrag
main glossary övergripande (förklarande) ord- och begreppslista
secondary
glossary separat ord- och begreppslista
1 "agree" Den allmänna betydelsen av "agree" är "hålla med om" eller
"samtycka om" men det passar inte så bra här. Både "godkänna" och
"acceptera" bör vara med för att täcka den betydelse jag tror att det
engelska ordet har här.
Attendance module
attendance roll närvarolista
exceptional information OBS-meddelande
pgassignment module
assessment 1 bedömning/värdering/omdöme/betygssättning
awaiting 2 väntar på
correct rätt/a
final grade 3 slutbetyg/omdöme
iteration 4 återkommande
submission inskickad/inlämnad uppgift/ bidrag/övning
teacher 5 distanslärare
element komponent
weight viktning (värde vid bedömning/värdering/betygssättning)
1 "assessment".
"rättning/bedömning/betygssättning/utvärdering/examination/uppskattning"
är olika möjliga tolkningar i olika sammanhang på engelska.
2 "awaiting"."avvaktar", "i väntläge för" vore möjliga varianter. "väntar på"
låter personligt och trevligt men i själva verket handlar det ju om en
automatisk funktion i systemet.
3 "final grade" Jag har valt det dubbla uttrycket "slutbetyg/omdöme" i stället
för t ex "slutbetyg" som är vanligare och mer officiellt i Sverige.
4 "Iteration" betyder ju rent allmänt "fullständig och regelbunden upprepning"
men i programmering används begreppet i en likartad men specifik
betydelse. Här handlar det om en "iterativ" (pedagogisk) dialog mellan
lärande/lärande eller handledare/lärande som en del av läroprocessen
som är nödvändig för att läromålen i termer av djupinlärning och förstå-
else ska kunna uppnås. Detta sista är vad jag har översatt med "åter-
kommande".
5 "teacher". Jag har här som huvuduttryck valt "(distans)lärare" (som inte
nödvändigtvis är en 'vanlig' lärare som undervisar på distans utan snarare
en person som är utbildad för att arbeta på det sätt som distansutbildning
kräver) framför uttryck som "handledare", "coach", "utbildare" os: Detta bl a
eftersom "grading" i t ex pgassignment-modulen i så hög grad påminner om
det i läraryrket så typiska betygssättandet.
Journal module
journal 1 dagbok/loggbok/journal
topic 2
format moment/ alt. ämne
1 "Journal" Det är svårt att hitta ett bra svenskt ord.
Forum module
social format gemenskap
Quiz module
Quiz test
Exercise module
Exercise 1 övningsuppgift
league table
1 "exercise" betyder på engelska även "klassrumsförhör".
Jag vet inte hur vanligt det är i svenska skolor numera.
Allmänna kommentarer
På pedagogikens område finns det en tankeinfrastruktur (eller diskurs), med en svensk underavdelning för bl a ungdomsskolan, högskolan och universiteten, där begrepp som 'student', 'sätta betyg', 'värdera' och 'utvärdera' redan är positionerade och inarbetade. Det vore därför logiskt att använda dessa i översättningen av Moodle. Men, är saken verkligen så enkel? Om vi talar om studieförbund, folkhögskolor och personal- och företagsutbildning så förlorar väl dessa begrepp i relevans? Utanför dessa preciserade sammanhang hittar man också t ex utrymme för ett mer dynamiskt sätt att se på begreppsapparaten (jfr t ex med ett fenomenografiskt perspektiv). Och vad gäller egentligen globalt sett i hela den engelskspråkiga sfären - finns det där en enhetlig tolkning av 'student', 'grade' och 'assess'? Jag tvivlar. Vad kan man säga om den krets som är engagerade i Moodle - finns det där en underförstådd samsyn kring dessa begrepps betydelseinnehåll och användning? Jag är ganska osäker på det.
I Martins forummodul används begreppet 'rate' medan Ray Kingdon i 'Workshop', 'Dialogue', och 'Exercise' använder 'grade' och 'assess' om varannat. Och vart har begrepp som 'mark', 'degree', 'evaluate' och 'examination' tagit vägen i Moodle-sammanhanget?
Jag håller definitivt med om att man så mycket som möjligt ska undvika att skapa (ytterligare) förvirring. Men oavsett om man har ett lättförståeligt och igenkännbart språk, enklast möjliga teknik och tillämpar användbarhetsprinciper så kommer det att kvarstå en inlärningströskel (och enligt min mening i förlängningen en trappa). Man kan förstås betrakta Moodle på olika sätt - t ex som 'vanligt' campus, fast på nätet. Själv menar jag att distanslärande (IKT och lärande) och Moodle är någonting annat och mer än det. För mig är Moodle på ett mångdimensionellt sätt ett nytt fenomen. Det räcker alltså inte med assimilation som pedagogisk strategi när man tar sig an Moodle (även som ny teknisk lärandemiljö) - det måste till ackommodation också. Därutöver tror jag att mer avancerade strategier också kommer att behövas, men det blir väl en ny diskussion som jag tror att Martin helst vill se i forumet 'Teaching strategies'. Här finns hursomhelst den stora, och ruskigt spännande!, utmaningen för oss pedagoger.
Så här kan Du redigera översättningen själv
När det gäller den 'officiella' översättningen så tror jag att det finns stort utrymme för flexibilitet och initiativ. I Moodle 2.0 kommer man (enligt utvecklingsplanerna) att kunna byta 'kostym' (skin) i systemet beroende på sammanhang. Jag har inte frågat Martin än, men ur ett systemutvecklingsperspektiv borde det vara möjligt att ta fram även språkpaket som är kontextberoende. Ett för grundskolan och ett för högskolan t ex. Sådana funktioner finns redan för ett begränsat antal begrepp. När Du skapar en ny kurs så kan Du i kursens inställningar själv välja vad Du vill kalla 'lärare' och 'student' i just den kursen. Du kan också ge 'lärarna' titlar som 'professor', 'docent', 'handledare', 'assistent' osv. Dessa titlar visar sig bl a i kurspresentationerna och i kursdeltagarförteckningarna. Ytterligare en möjlighet är alltid att var och en redigerar språkpaketet i den egna instansen av Moodle efter tycke och smak. Om man vill så kan man också sätta upp hur många instanser man vill och ha ett språkpaket för varje.
Sedan är det ju också så att dokumentationen av Moodle kommunicerar med olika målgrupper (som man bör anpassa sig till) - externt med 'studenter' och internt med t ex 'lärare', 'kursutvecklare' och 'administratörer.
Mvh
Anders Berggren